Våren är här!

Standard

Våren är här! Äntligen! Vi njuter till fullo av dagarna som blir ljusare och ljusare. Arbetet ute i trädgården har stått mer eller mindre still nu under vintermånaderna men nu fortsätter vi med det vi påbörjade i höstas med full fart. Men först några ord om vår första vinter här ute i skogen.

Även om det varit kallt, grått och ruggigt som inte låter så kul så har vi ändå uppskattat tiden. Vi har bland annat fått se var älgen, rådjuren och katten rör sig på tomten, vi har lekt ”gissa bajset” och misstänkt att vi haft en varg på besök. Vi såg nämligen stora tassavtryck som gick runt om och över den stora dammen, de var för stora för att vara Gustavs och även för stora för att vara räv. Misstanken höll i sig i ungefär tio minuter – ja tills katten kom gående och vi fick se vilka stora avtryck han lämnade i snön. Katten är ganska stor i sig och med snö mellan trampdynorna så lämnade han extra stora avtryck efter sig. Att han gick över isen var vi inte jätte förtjusta i men kunde å andra sidan inte hindra honom utan bara hoppas på det bästa. Någon vecka senare när jag kom hem från jobbet, och vädret bjudit på plusgrader ett par dagar i rad, hittade jag en rufsig och halvblöt Gustav framför brasan. Med halvblöt menar jag att bara halva katten var blöt. Efter att ha torkat katten klädde jag på mig igen och gick ut och letade upp Johan och frågade om han visste vad som hade hänt. Han hade inte sett det hända men han hade hört ett plaskande och sen sett katten galoppera förbi upp till huset. Vi är glada att det gick bra och hoppas nu att Gustav lärt sig att man ska vara försiktig ute på isen.

_DSC0839 (1280x854)

Fågelbeståndet här hemma har både ökats och tyvärr minskat igen. Alla de fem vaktlarna har försvunnit under mystiska omständigheter. En dag kom Johan hem med 25kg ankmat och tre ankor till. Fyra pärlhöns och två silverfasander har också flyttat hit. Fasanerna har dock stuckit, de tog inte första bästa chansen att fly utan väntade ett par veckor innan de stack. Det nyaste tillskottet i fågelhuset är påfågelparet Elton John och Kicki Dee. De är inte så gamla ännu och hanens, Eltons alltså, fullbordade fjäderdräkt beräknas till nästa sommar men redan nu, och speciellt när solen skiner, glänser den påfågelblåa-färgen som är min favoritnyans av blått medan honan, Kicki (som troligtvis kommer få smeknamnet Kickilotta), skimrar i grönt. Förrförra veckan, då våren äntligen kom, introducerade vi våra tre blåankor och tre gulankor för en av de större dammarna. Ankor är ganska klumpiga på land vilket också betyder att de är underhållande att titta på. De rör sig oftast tillsammans och gärna i led och de har alla lite problem att ta sig över tröskeln från hönshuset ut till gården. En av blåhonorna var oftast först ut, hon snubblade till på tröskeln och efter henne kom fem ankor till som också snubblade på samma tröskel. Oftast räcker det med att vi kallar på dem och de kommer gående efter oss men nu när vi skulle gå så långt som ner till dammen så lockade vi med bulle (våra ankor äter bara hembakat). Det var härligt och se ankorna i sitt rätta element och kunna bada hela dagarna. Dock var lyckan kortvarig. Någon vecka senare kom räven på besök och tog en av de blå ankorna, den modiga honan som brukar vara den som går först i ledet och brukade undersöka trädgården lite längre iväg än de andra ankorna men om hon kom för långt bort så sprang hannen efter och hämtade hem henne. Räven hade inte ätit upp henne utan bara bitit henne i nacken. De andra ankorna var uppe på ön och på så vis skyddade från angrepp. Någon timme senare, efter vi tagit hand om vår modiga anka (plockat och förberett för att tillagas i ugnen) gick vi ner för att ta med oss de andra ankorna upp till hönshuset. Vi tänkte att räven säkert slår till under kvällen igen och skulle därför ta in djuren tidigare än vanligt men då hade räven redan varit framme igen och tagit vår andra blåankshona, mitt på dagen! Den här gången behövde vi inte muta ankorna med något utan de följde med oss upp direkt. Vi misstänker att hanen har försökt att försvara sina honor för att haltade på vägen upp till huset. Ankorna är så pass tama att de äter ut våra händer men inte så pass att vi kan klappa eller ta i dem så vi har inte kunnat undersöka hanen närmare men nu har han slutat halta så det verkar inte varit så farligt. Vi som tidigare tyckt, och tycker, att det är spännande att bo så nära inpå de vilda djuren i skogen, vi ser älg och rådjur lite då och då och sett spår av vildsvin, men har nu även fått smaka på en av nackdelarna med att låta våra tamdjur bo nära de vilda djuren.

_DSC0976 (1280x853)

_DSC0970 (1280x804)   _DSC0948 (1280x854)

_DSC0800 (1280x854)   _DSC1123 (1280x854)

_DSC1132 (1280x854)

_DSC1097 (1280x854)   _DSC0911 (854x1280)

   Medans snön var här passade vi på att elda upp grenar och ris från träden vi fällde innan jul, vädret har inte varit lämpligt för eldning fören nu och det var skönt att bli av med rishögarna. Dock har vi lyckats skrapa ihop två stora högar till med diverse ris och annat skit vi hittat i marken men håller nog på eldandet ett tag till – valborg börjar ju närma sig.

När vi flyttade hit i augusti stod trädgården i full blom och gräset var midjehögt och högre på många ställen. Lupiner, rosor och fingerborgsblommor stod friskt blandat tillsammans med gräs, nässlor och annat som traditionellt ses som ogräs (men som är en helt naturlig och viktig del av vår svenska flora). Nu när gräset är kortklippt får vi se vad som gömde sig i röran. Här och var har vi sett snödroppar, krokus, tulpaner och påskliljor sticka upp ur jorden. Vi satte själva ett par hundra lökar i höstas men de andra gamla lökarna som ligger här i marken, mitt i gräsmattan, i gamla rabatter som vi inte gjort något med ännu och längs murarna är lika roliga att följa.

_DSC1063 (1280x854)   _DSC1071 (1280x854)

_DSC1146 (1280x854)   _DSC1150 (1280x854)

_DSC1144 (1280x854)   _DSC1074 (1280x854)

Då vi inte hann avsluta alla påbörjade projekt i höstas så har tomten sett stökig och röring ut, odlingsbäddarna stod halvklara, pergolan hade fått upp de flesta av de stöttande delarna men inget av överdelen, de fällda träden låg kvar i skogen och framför huset låg en hög med skrot (hönsnät, taggtråd och gamla bildäck) samt en hög med virke till ladan och till pergolan. Men nu är bäddarna klara (och vi har planterat våra första grödor i en av dem), pergolan har fått halva sin överdel, de fällda träden är uppsågade och ligger på tork i garaget, det mesta av skroten är körd till tippen och högen med virke har blivit mindre. Så om en vecka eller två så lär vi ha hunnit få ordning och reda på gården igen – i alla fall i lagom tid till att en grävmaskin kommer hit och börjar gräva till vårt växthus.

_DSC0772 (854x1280)   _DSC0790 (854x1280)

_DSC1149 (1280x854)   _DSC0931 (1280x854)

   Inne i huset råder också en vis röra. Ute i lusthuset står 15 träd i väntan på att få komma ut på trädäcket eller ut i växthuset. Olivträdet och lagerbladsträdet har redan fått flytta ut men citrusträden, mandel- och avokadoträden är lite med känsliga för kyla och får stanna inne tills växthuset är klart. På alla lediga och ljusa platser i huset är nu ockuperade med diverse förodlingar, paprika, tomat, oregano, basilika, passionsfrukt, sallad, ingefära, chili, aubergin, chili, salladslök och avokado. Men snart får de flytta ut i drivhuset på altanen och då blir ordningen återställd här inne också…eller ge plats för fler förodlingar.

_DSC0995 (854x1280)

_DSC1037 (1280x854)   _DSC1042 (1280x854)

   Katten har det så bra som en katt kan ha det, jag kan inte komma på något som han saknar. Ibland undrar jag om han kommer ihåg sitt lägenhetsliv i Malmö och om han i så fall kan tänka ”åh vad bra jag har det nu”. Inte för att han direkt hade det dåligt hos sin förra familj, familjen var det absolut inget fel på, de råkade bara bo på ett ställe som inte passade Gustav. Det är härligt att se honom trivas här uppe, hur han glider runt i skogen, jagar ute på ängarna och solar uppe på murarna. Ankorna visar stort intresse för katten, dock är det inte ömsesidigt. Katten går gärna en omväg runt bilen och då i lite snabbare takt just för att slippa konfrontation. Vi hoppas dock på att Gustav glömt allt om hundincidenten i julas, då han blev väckt av en stor lurvig hund, sprang i panik genom hela huset, ut genom kattluckan, över altanen och sen ut i skogen och där han någonstans på vägen fastnade med en klo så att tån slets bort. Hoppas hoppas hoppas! Att vi hoppas är för att vi nu är på jakt efter en hund, en hund som kan hålla räven på avstånd. Vi har alltid velat ha en hund och ska nu försöka hitta en lämplig sådan lite tidigare än vi hade tänkt från början. Vi har även haft nattliga besök av en annan katt som smyger in i kattluckan och äter upp Gustavs mat. Gustav besitter då ingen större vaktinstinkt, hans reaktion på nattbesöket var att krypa in under sängen och när den andra katten var ute igen så kröp han upp och la sig mellan oss i sängen. Skulle vi ha en hund i huset så tror jag inte att de kommer hända igen. Men att skaffa hund gör man inte lika lätt som att köpa en bonnakatt på blocket och vi ska till USA två veckor i maj så det blir ju absolut inte innan dess.

 _DSC0935 (886x1280)   _DSC0938 (1280x856)

_DSC1048 (1280x564)

   Vi har nu bott här ute i skogen i snart 8 månader och är en liten bit på vägen mot drömmen om att bli självförsörjande på mat och energi. Vi är redan nu självförsörjande på ägg, basilika, rosmarin och lagerblad och kan bocka av de på listan över saker vi aldrig mer behöver köpa och sänker på så vis vår levnadskostnad lite lite till. Och när växthuset är klart kan vi även förse oss själva med grönsaker året om. Solpanelerna har kommit och står nu i ladan i väntan på att bli uppmonterade och installerade och på så vis blir vi snart av med elräkningarna också.

_DSC0909 (1280x853)   _DSC1024 (1280x854)

   Jag tror inte alla i vår närhet riktigt har förstått, eller missförstått, sättet vi valt att leva. Ett par stycken vi pratat med tycker att det är fantastiskt/häftigt/imponerande att vi ”valt att gå ner i standard” för att leva på det här sättet. Men jag håller inte med. Den ända ”standarden” vi har avsagt oss är att bli kopplade till det kommunala fibernätet. Att gräva upp flera kilometer skog för att vi ska få snabbare internet och till en kostnad på 20 000 när vi redan har ett fungerande internet tyckte vi var onödigt. Visst att det funkar lite sådär när det är storm ute men de få dagarna det händer klarar vi oss ypperligt bra ändå. För övrigt så bor vi ruskigt billigt, billigare än vad vi gjorde i lägenheten inne i stan och då delade vi ändå på en 1:a på 32kvm. Vi äter endast ekologisk och i större utsträckning för varje säsong egenodlad mat. Då vi inte arbetar heltid på traditionellt sätt, dvs för någon annan, utan heltid för oss själva så får vi också mer tid här hemma tillsammans. Jag jobbar visserligen halvtid (knappt) för någon annan (ica) men majoriteten av min tid och energi lägger jag här hemma. Så, vi bor på en fin plats, vi äter bra mat och vi har mer tid över för de viktiga sakerna i livet så jag vill påstå att vi istället har gått upp i standard.

pusshaj!

 _DSC1155 (1280x854)   _DSC0800 (1280x854)_DSC1139 (1280x853)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s