En vecka senare

Standard

Det har redan gått en vecka sedan vi flyttade in här på Jeppa Svenstorp. Förra torsdagen, efter ett kort möte på banken då köpebrevet skrevs på, lämnade flyttkonvojen Kristianstad och begav sig norrut mot Osby. Med hjälp av våra föräldrars bärkraft, deras bilars bagageutrymme samt ett släp så fick vi med oss så gott som allt av vårt bohag till vårt nya hem. Efter en effektiv avlastning och fika på mammas medhavda pannkakor med min hemmagjorda sylt så tackade vi våra föräldrar för hjälpen och bad dem, vänligt men bestämt att köra hem. Vi var tacksamma för all hjälp men nu ville vi njuta av stunden ensamma.

DSC_6828   DSC_6825

DSC_6931

Det första vi gjorde var att ta en promenad runt om på tomten. Ja vår ”tomt” är så pass stor att vi kan promenera rundor på den, gå vilse och tappa bort varandra – har dock inte hänt ännu.  Under vår promenad sa vi inte så mycket mer än meningar så som ”därborta skulle vi kunna göra så här”, ”åh kolla, ett äppelträd till” och ”vad fint här kommer bli när vi fått fram den här gamla stigen igen”.  Vid flera tillfällen stannade vi till, kramades och lät tanken sjunka in att allt detta är vårt.

När vi kom tillbaka till huset och röran med lådor och möbler ståendes lite överallt gjorde vi vad vi antar att alla som flyttar in någonstans gör – installerar tv:n, stereon och öppnar en flaska vin. Varje låda i sig var ju nästan som julafton att packa upp, det var ju ungefär ett år sedan vi packade ner allting och hade ingen aning om vad som kunde gömma sig bland allt tidningspapper. Med musik på och ett glas vitt inom räckhåll så blev uppackningen ännu roligare.

DSC_6835

DSC_6934   DSC_6834

DSC_6814

När vi kom hem från Malaysia och kom upp till huset för första gången så hade vi en känsla om att det var meningen att vi skulle ha det här huset. Den känslan förstärktes när vi insåg att vi har en koppling till huset och till mannen som bott här tidigare. I en bokhylla som stod kvar här i huset låg ett fotoalbum med gamla bilder på huset. Det var kul att se hur det har sett ut här förut när Knut bodde här med alla sina djur – höns, får, grisar, hund, katt och påfågel – precis de djuren som vi tänkte ha. I albumet satt också en bild på Knut när han dansar med min farmor.

När vi var och tittade på huset andra gången så var mina föräldrar med. Nere i gäststugan stod ett foto av en familj, två föräldrar och tre barn, en bror och två systrar. Pappa tittar på bilden och säger till mamma ”liknar inte det där Knut?”, mamma håller med men jag har ingen aning om vem de pratar om och fortsätter att prata om terrassen till gäststugan.

Någon vecka senare när vi och säljaren är överens om ett pris och sitter på mäklarens kontor för att gå igenom kontraktet så får pappa syn på namnen på de tre säljarna och frågar den närvarande brodern ”hette din pappa Knut?”. Brodern gav pappa ett förvånat ansiktuttryck, ett ”va?” och ”hur visste du det?” och pappa svarade att han var Roys (min farfar) son. Det visade sig alltså att min farmor och farfar var kompisar med Knut och hans fru. Sedan satt vi alla runt bordet och skrattade och när chocken hade lagt sig så berättade pappa lite historier om när farfar och Knut hade testat sina nya luftgevär på gården och hur han och Knuts barn hade fiskat kräftor tillsammans.

DSC_6905   DSC_6898

DSC_6893

Under helgen sen satte vi igång (och slutförde) operationen Prio 1 – Tömma källaren . I den gamla matkällaren hade någon valt att täppa till ventilationen, isolera och inreda. Vilket i sig är en direkt dålig kombination. Ännu sämre när personen i fråga använt sig av material så som kläder och gipsskivor. Tro det eller ej men denna någon hade alltså täppt till ventilationen och andra tomrum i den gamla stengrunden med gamla kläder och sedan klätt väggarna med gipsskivor. Inte nog med det, sen konkade någon ner ett skrivbord, ett skåp och sedan diverse julpynt, krukor och tidningar i mängder. Om det luktade fukt i källaren? Svar ja. Om gipsskivorna smulade sönder när vi försökt dra ned dem från väggarna? Svar ja. Nu är i alla fall källaren tömd, ventilationen öppnad och den dåliga lukten har försvunnit.

Prio 2 var att tömma krypargrunden. Där hade någon slängt in rester från renoveringen av bostadsdelen. Där inne hittade vi, inte bara restbitar av isolering utan en hel rulle med glasfiberisolering, brädbitar, gamla sönderrostade verktyg och ännu fler krukor och tidningar. Nu är det projektet också så gott som slutfört.

Nästa projekt vi tog oss an var den gamla ladan. Det är en fin gammal lada med ett par naturliga ljus- och vatteninsläpp i taket – charmigt men aningen opraktiskt. Även ladan var fylld med saker och prylar – jag vill inte kalla det ”skit” för vi har gjort en del fynd där ute i form av verktyg, skottkärra, lampa till hallen, två köksstolar, ännu fler krukor och ved så vi klarar oss ett bra tag framöver men där var en hel del skit också. Skit i form av en gammal fuktskadad resårbotten, gamla färg- och bekämpningsmedelsburkar och ännu fler tidningar.

I veckan fyllde vi bilen med farligt avfall och elektronik och körde iväg till återvinningsstationen – för att återvända hem och hitta ännu mer elektronik uppe på vinden. Jodå, vinden är också fylld med tidningar, krukor och gammal elektronik. Vi har haft en container här nu i veckan och har på så sett blivit av med det mesta av allt bråte fick fått ut ur källarutrymmena, ladan och vinden.

DSC_6872   _LT23099

_LT23113

Så förutom att fått ordning matkällaren, krypgrunden, halva ladan och en tredjedel av vinden så har vi också röjt en del i trädgården närmast huset, i hönsgården och byggt en bokhylla. Johan tog ett allvarligt snack med varmvattenberedaren och jag har målat ett vitrinskåp.

En dag då det småduggade hela dagen gjorde vi upp en eld på den gamla eldningsplatsen, så på sett blev vi av med de fuktskadade brädorna och möblerna (som fick slås i sönder för att fås ut ur källaren). Två dagar senare hällde jag ut en spann med ogräs över askan och en stund senare såg vi hur det började ryka ut ogräshögen. Inte trodde vi att det skulle finnas glöd kvar där i gropen men jodå och en sådan varm och solig dag ville vi absolut inte elda så vi drog fram vattenslangen och vattnade länge och väl för att verkligen vara säker på att glöden nere i marken skulle slockna.

I fredags tog vi en tur till Ikea tillsammans med min lillasyster. Inte för att vi är så värst förtjusta i ikea egentligen men gjorde ändå ett par fynd. Fina vänner har kommit på besök och tittat in vårt nya hem. Något internet har inte ännu så vi får passa på att uppdatera bloggen dagar som denna – då det är kadelas i Fjälkinge.

pusshaj

_LT23134   _LT23140

_LT23185   _LT23142

_LT23122

 

Annonser

One response »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s